Åkte in till stan till Erika, Jeremy och Elissa en stund. Jeremy ville ha något att äta, snus och Cola. Då fick jag äntligen träffa mitt första barnbarn som kom till världen igår. Jag har rätt ont i armen och blir fort matt, men det blev som bortblåst när dom ringde.
Köra bil själv är inte aktuellt. Tur jag har en god vän som kom med lunch på morgonen, hon var inte sen haka på.
Kan man göra annat än glömma smärta och matthet med detta lilla pyre?
Efteråt åkte vi och handlade lite, och när jag kom tillbaka till bilen kom mattheten över mig med full kraft. Men det var det värt. När vi sedan kom hem, ätit och Anna åkt hem till sig gick jag och la mig. Somnade direkt. Min kompis Hebbe vaktar mig, ville inte ens gå på promenad med Anna om jag inte följde med. Nu ligger han bredvid mig.
När jag fick denna bild igår av Jeremy kom alla känslor på en gång. Och med dom ett hav av tårar. Jag känner verkligen glädje över livet. Att jag såg min förändring i bröstet i tid. Tänk om jag bara nonchalerat förändringen? Att röntgen inte visar på spridning i kroppen. Att min lilla tjej (hon kanske inte är så liten längre) har fått barn. Något att glädjas åt nu när jag ska börja mina behandlingar. Att jag har underbara vänner runt mig som hör av sig dagligen, peppar och stöttar mig. Att jag har den bästa maken man kan ha. Att jag har mina underbara barn (räknar även in Krille och Jeremy till dom). Att jag har de bästa kollegor. Livet är härligt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar