Dagens glädjeboost, mina härliga kollegor!

Jag och Hugo vilar på kvällskvisten i soffan på altanen. Det har varit en händelserik dag.

Jag var till jobbet och hälsade på. Jag har världens bästa undersköterskor på mitt jobb!! Även chefen träffade jag, trodde hon hade semester fortfarande. Vilket välkomnande. Kramar från alla håll, helt underbart! Det var så roligt att träffa alla!  Vilken glädjeboost jag fick, gick därifrån hög på endorfiner.

Jag gick runt till de som bor där också, det var många som vilade. Några som jag vet älskar hundar hälsade jag på. Det är så underbart att se glädjen när jag kom både med Hebbe och Hugo. Här kan man se det besöket.

När jag kom hem gjorde jag en ny upptäckt, kalla bruna bönor och kall jägarskinka var hur gott som helst.

Det verkar som om det ska vara kallt det jag äter. Även frukt ska vara kallt, och jag som alltid velat ha rumstemperad frukt. Har lite jobbigt med tandborstning också, kan inte borsta för länge. Då gör det ont.

En annan upptäckt jag gjort idag, nu är det färdigdrucket kaffe. Smakar inte alls längre.

Jag har njutit av en kall öl på altanen, nu är jag så trött så ögonen håller på att åka igen. Men jag är så glad att jag har dessa underbara kollegor, de gav mig sådan glädje idag när jag åkte därifrån. Längtar tillbaka till jobbet, verkligen.

Smaken har förändrats ytterligare lite

Efter första behandlingen började jag gilla chips och korv, något jag inte gillar alls.  Nu efter andra behandlingen har jag upptäckt att min tandkräm, Sensodyne, inte alls smakar bra. Pepsodent ska det vara, som är alldeles för stark enligt mig.

Nu på morgonen gör jag en ny upptäckt. Loka är inte gott längre, Coca Cola ska det vara! Som jag inte gillar då värst annars. Och jag som köpt hem en åttapack Loka och en flaska Coca Cola.

Igår upptäckte jag att kalla matrester är super gott. När jag pratade med min yngsta dotter om det konstaterade hon bara att det har hon alltid sagt. Micrad mat är inte gott sa hon. Skojade med henne, sa att jag måste få cellgifter för att fatta det.

Varit på en liten morgonpromenad med hundarna, superhungrig när jag kom tillbaka. Kall pasta med baconsås och lite ketchup, mums. Undra hur detta ska sluta, vad jag kommer hitta på tycka om härnäst.

Veckan efter den andra behandlingen

Den har varit rätt hyfsad ändå. En dag hade jag sån fruktansvärd huvudvärk, då låg jag i stort sett hela dagen. Med lilla Hugo bredvid mig. Min onkologläkare sa att läkemedlet mot illamående som jag får i tre dagar i samband med behandling kan ge huvudvärk. Sen får jag  ju det som sagt av betapred.

Den morgonen var min goa vän Anna guld värd. Hon kom och gick med Hebbe efter älven, och hon hade med sig en matlåda så jag skulle få lunch.

Anna har varit närvarande vid frukosten lite nu och då, ett mycket trevligt inslag i vardagen. Då korv helt plötsligt blivit gott bjöd jag en morgon på äggröra och korv.

Lite scrapbooking har det också blivit på altanen. Härligt att känna suget efter att vara kreativ igen.

Älskar kladda med färg, då det har jag verkligen gjort nu. Love life är inte färdig än, men den kommer att bli.

Jag har lite jobbigt med att fatta att flåset inte är så bra. Det sa också min läkare att kondisen blir sämre vid behandling. Bara att försöka ta ner tempot när jag går. Det kommer väl bli bättre sedan hoppas jag.

Lite besök av älskade Elissa, barnbarnet, ger massor av energi. I helgen har jag också haft besök av min goa vän Nermina. Så  trevligt att sitta och bara vara med dig. En dag på Avion var vi iväg, men vi båda gick omkring som om vi var åksjuk. Springa i affären samma vecka som behandling är ingen superhit, men det går om man inte har  bråttom. Och om det inte är flera timmar.

Hon hade med sig sin dotter Emina också. Min syster Maria och hennes dotter var också med. Alltid lika trevligt att träffa dom också såklart, även om jag var lite tröttare än jag brukar. För såklart tar behandlingen på, även om jag känner mig oförskämt bra i alla fall.

Orken är inte helt hundra såklart. Tänket är inte helt hundra med heller. Tex detta med att planera mat, när det är dags för middag. Har ingen plan på vad det ska bli. Det brukar jag ofta ha, men nästan aldrig nu.

Ljudnivån får inte heller vara för hög första veckan verkar det som, eller för många som pratar samtidigt med för hög eller för gnällig/pipig röst. Då går jag hellre undan.

För mycket information på en gång funkar inte heller. Känns som om huvudet är fullt. Tappar tråden om någon ska förklara en sak och det blir för många steg.

Känner ändå att det är hanterbart. Kunde varit mycket värre.

Sen har jag ju min älskade make vid min sida, han är bara bäst. Vi gör små utflykter lite nu och då. Igår blev det en sväng in till stan, sitta vid älven och se på båtar. Det tycker han är roligt. Och jag gillar att bara sitta och titta på folk.

Och så har jag mina två, finaste fyrfota vänner. Valpen Hugo som myser bredvid mig hela tiden. Hans pappa Hebbe som vaktar både på mig och Hugo. Jag håller mig sysselsatt med korta promenader, bus och lek och matstunder. Sällskap av två som håller koll på mig hela tiden.

Behandling nummer två

Har två snarkande typer i sängen, varav Hugo är den ena. Han är en riktig myskompis när jag vilar. Nio veckor gammal så behöver han också mycket vila.

Igår hade jag tid för provtagning kl. 8.15 och tid hos min läkare kl. 9.45. Min goa vän Anna var med och höll mig sällskap, tur var väl det. Det blev en lång dag och jag var väldigt trött när det var dags att åka hem.

Provtagningen gick ju fort. Vikt ville dom också ha. Hade bara gått upp drygt ett halvt kilo trots att jag är sugen på något. Det var ju bra. För att fördriva tiden till läkarbesöket hade vi bestämt att vi skulle äta frukost på Hotell Björken. Restaurangchansen är bra, ätt en betala för två. Mätt blev vi och tiden gick.

Proverna var bra, han frågade hur det hade gått sedan förra behandlingen. Jag sa att jag mått oförskämt bra. Jag sa ju att du skulle må bra svarade han. Det är skillnad på cellgiftsbehandling nu och för 30 år sedan.

Berättade om:

Huvudvärken, att jag tror den kommer från betapreden. Han sa att det även kunde vara av en av tabletterna mot illamående, den kunde ge huvudvärk.

Konstant sugen, vill äta något hela tiden. Är morötter svarade han och skrattade.

Att jag har sämre flås vid promenader, han sa man får sämre kondis.

Min ilande smärta i höften i två dagar, det berodde på tillväxten av de vita blodkropparna.

Han hjälpte mig med ett sjukintyg också, sa att vi syns om tre veckor. Då ska han berätta om den andra behandlingen. Det blir en ny när jag fått tre av denna.

Besöket tog kanske fem minuter. Då var det bara att ta en kölapp för att då en tid för behandling. Och den blev samma dag kl 13.15. Det var inte jag beredd på men det var inget problem. Då slipper jag åka in två dagar. Fick emlaplåster, två läkemedel mot illamående och en betapredburk. Dessa ska tas en timme innan behandling, förutom plåstret som ska sättas på porten 1 1/2 timme innan.

Bara för mig och Anna att fördriva tiden i några timmar, och det brukar vi inte ha så stora problem med.

Först åkte vi till Annas föräldrars grav och tittade till blommorna. Sedan åkte vi till Avion, lätt att parkera och lite att gå och titta på. När vi gått en stund kände vi att vi sätter oss i en skön fåtölj på IKEA och fikar. Lagom i tid att ta medicinerna. Äppelpajen var supergod!!

Tänkte att om jag tar betapred i ett fint glas är det lättare att ta dom. Det är inte att det smakar dåligt eller så. Vet bara hur jag blir av dom. 24 stycken är många. Huvudvärk, speedad och rastlös utan att få något gjort brukar jag bli av 12. 24 st innan behandling sedan 10 st i fem dagar.

Påkopplad och sitter skönt i denna fåtölj. En annan klasskompis jobbade idag men hon hade inte ansvaret för mig. Hade samma sjuksköterska som när jag fick porten.

Dom brukar säga här att nu går hallonsaften in, jag sa det är rosévin.

Vi har inte så tråkigt här heller...

Maken kom förbi en sväng också och kollar läget.

Sedan åkte vi hem, då var klockan 16 tror jag. Så det blev en heldag. Trött som tusan och huvudvärken börjar smyga på sig. Jag och Hugo vilade nästan hela kvällen. Sovit sådär i natt. Tur jag kan vila när jag vill.

Nu hoppas jag att jag mår lika bra denna gång. Ska försöka komma ihåg sprutan jag ska ta 24 timmar efter behandling dom ska hjälpa igång produktionen av vita blodkropparna.

Kliande och ömmande hårbotten

Nu var det dags att göra något åt håret. Det kliar som tusan, lossar i massor och hårbotten ömmar. Såklart fick Amanda göra en frisyr.

Min andra dotters pojkvän tänkte också raka bort sitt hår när jag skulle ta bort mitt. Och nu var det dags.

Känns hur bra som helst!! Nu behöver jag inte se allt hår som släpper heller.

Nu går jag användning för mina buffar jag köpt.

Börjar tappa håret

I fredags började jag få mycket hår i handen när jag kammade mig. Och så har det fortsatt. Så idag fick dottern klippa mig kort. Jag tappar fortfarande så fort jag rör i håret men det ser inte lika mycket ut. Jag har inget problem med detta, har ju vetat att det blir så.

Jag har köpt lite olika buffar idag, lite färgglada.

Minisemester i Örebro

Det är så härligt att sitta och prata med Helen. Kanske tur att hon är dålig i knät, annars jobbar hon ju bara.

Igår vaknade jag med ont i halsen. I morse med, början till att bli snorig och känner lite i ögonen. Kom på att jag måste kanske höra av mig till min sjuksköterska på onkologen då det står så i mina papper. Vid förkylningssymtom, kontakta sjuksköterska för konsultation.

Men det verkar vara ok, så länge jag inte har feber. Får jag feber då ska jag åka till akuten.

Hon frågade hur jag mår och jag mår ju bra, oförskämt bra! Berättade för henne om min ilande smärta i bäckenet jag hade i två dagar, att det hjälpte med Alvedon.

Maken och jag tar promenader med Hebbe, det är så fint här. Varmt och skönt har vi också.

Vi gjorde en utflykt en dag och gick inne i centrum. Flera timmar var vi borta. Det känner jag att jag inte riktigt har orken till. Blir trött och måste lägga mig en stund och vila. Sov nog ett par timmar. Men det gör ju inget.

Hebbe är också med på semester, och han var en hel dag i stallet och hjälpte Helen.

Imorse när jag kammade mig fick jag mycket mer går i handen än jag brukar. nu börjas det kanske, hårlossningen.

Sån här frisyr tycker min dotter att jag ska ha. Vi får väl se hur det blir med det.

Korv är så otroligt gott!! Dom som känner mig tror det har snurrat om totalt. Jag gillar ju inte korv. Det är lika med chips, också supergott nu. Gillar inte i vanliga fall.

Jordgubbar och äppeljuice går inte. Även kaffe är inte särskilt gott längre. Bara några droppar går bra. Men det får väl vara så då.

Sjuksköterskan frågade hur jag mår efter behandlingen. Jag väntar berättade hur det var. Att jag mår oförskämt bra. Och att jag är konstant sugen på något. Berättade om korv och chips, och då säger hon att det är nog något kroppen kräver.

Nu blir det lite vila för sedan ska jag och Helen på äventyr.

Nu har det går några dagar

Fick min första behandling med cellgifter i tisdags, och jag mår oförskämt bra!! Lite trött, men det var jag innan också. Lite huvudvärk, men det är av betapreden. Har tagit den mot andnöd några gånger tidigare då den huvudvärken känner jag igen. Hård i magen av illamående medicinerna, tar medel för det också. Så med andra ord, rätt ok ändå. Myser med barnbarnet när jag inte vilar, hälsat på Hugo har jag också gjort.

En morgon vaknade jag med riktigt ordentlig huvudvärk, så ut ungefär så här då. Massage i nacken, sedan blev den bra. Sista kuren betapred idag, ingen huvudvärk idag. Hurra!!!!

Då planen nu är att åka ner till Örebro och hälsa på. Hebbe ska också få följa. Mår jag så här bra får vi passa på, nästa tid att passa på sjukhuset är 19/7. Det har varit många olika besök hela tiden, nu blir det var tredje vecka om det inte tillstöter något. Trevligt att få se något annat en stund.