Nu har det gått några veckor sedan sista strålningen. Jag fick ett sår under armen där kanterna var rätt hårda. Smorde med mjukgörande flera gånger om dagen, även med Aloe Vera. På den röda tutten har jag smort mungel som innehåller kortison. Det har gjort ont att sova i vissa lägen. Hade ett sår under tutten också som jag smorde med zinksalva. Det läkte snabbt. Nu är även såret under armen läkt och gör inte ont längre.
Håret växer som tusan, nu måste jag snart fixa frisyren innan jag går ut.
Jag har även börjat sova något bättre. Antidepressiva hjälpte super mot vallningar så jag vaknar inte av att jag är sjöblöt av svett. Det är härligt! Att få sova gör en till en bättre och trevligare människa. 😁 Och jag är inte lika trött och sover hela eftermiddagen heller. Det var jag tvungen för ett par veckor sedan.
Ska börja jobba 25 % den 16/1. Först när min läkare på onkologen sa det kände jag hur ska det gå? Men nu känns det att det kanske funkar. Särskilt om jag inte behöver börja på morgonen. Simultankapaciteten är väl inte den bästa än, inte minnet heller. För mycket ljud för lång stund funkar inte heller så bra. Det blir väl bättre också eftersom.
Jag hade fått ett schema där jag skulle jobba halvdagar, vissa veckor två dagar i veckan och vissa tre dagar i veckan. Så får jag inte jobba för försäkringskassan. Jag får bara göra en fjärdedel på en dag. Så hon som gör schemat får göra om.
Det är tur jag har dessa två som gör att jag måste ut på promenader. Jag har vissa dagar riktigt ont i mina knän och fingrar. Andra dagar kan det vara bättre. Men dom är ett underbart sällskap på dagarna. Dom ska ju också börja jobba nu när jag börjar. Spännande att se hur det går för Hugo. Hebbe är ju van och vet var han ska vara.
Detta lilla charmtroll har jag fått umgåtts med en del. Min högra arm känner jag tyvärr av när jag hållit i henne. Den armen är inte riktigt ok, jag har ont i den emellanåt och jag har inte riktigt kraft i den handen. Jag hoppas det blir bättre.
Men vi kan konsten att mysa, på ett sätt som inte påverkar armen. Hon ger så mycket positiv energi, även om jag blir trött också.
Nu går vi mot ljusare tider, dagarna blir ljusare för varje dag. Jag känner mig något piggare för var dag. Jag hoppas det ska funka att jobba, har ett underbart jobb med underbara människor. Det kan bara bli bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar