söndag 5 mars 2017

Läkarbesöket i fredags

I fredags var jag till min doktor på onkologen. Han började med att förlänga sjukintyget till sista april, 75 %. Han frågade hur det gick att jobba och jag sa som det var. Två timmar är fullt tillräckligt. Berättade om hur jag funkar just nu, det jag skrev om i inlägget jobbar 25 %. Han säger att det är fullt normalt och att det kommer ta tid.

Det jag tycker är jobbigast är att jag vill mer än kroppen, så brukar det vara svarade han då. Bara vila när jag känner att det är det som behövs.

Han frågade om jag har problem med försäkringskassan. Det har jag inte svarade jag. Hade på morgonen pratat med min handläggare som frågade hur det går för mig. Hon tyckte jag skulle skynda långsamt.

Sedan frågade han hur det går med tablett Tamoxifen. Svarade att det funkar bra, inte samma ledvärk. Om det också kan ha och göra med att jag börjat gå ner lite i vikt. Det tyckte han såklart var bra. Varför fick du Tamoxifen säger han plötsligt. Inte vet jag, det är du som är doktor skojar jag med honom. Det visade sig att han tänkte att jag får börja med den eftersom jag hade mens innan cellgifterna. Sedan kanske jag får gå över till något annat. Det tycker jag låter bra!  Då kanske jag inte behöver äta dom i tio år.

Han ser att mina levervärden är något förhöjda, kan bli så av cellgifter. Jag har även läst på Tamoxifen att det finns som en biverkning där. Men han tyckte inte det var oroväckande. Även natrium (tror jag det var)  var lite förhöjt. Jag fick lämna ett nytt prov för det. Annars tyckte han det såg bra ut och han bokar en ny tid i slutet på april.


Sedan fick jag bara kvar några timmar i stan för att jobba mellan 15-17. Dom timmarna tillbringade jag hos Ulrika, som är med i samma rehabgrupp som jag. Det var rätt skönt, vi låg i en varsin soffa och pratade.

Men det blev för mycket och länge att vara i stan. Efter jobbet i fredags köpte jag hem sushi till mig och dottern. Jag har varit helt slut fredag och lördag. Söndag är något bättre men inte helt ok. Bara gilla läget och vila.


Veckan efter venportsbortagningen har känts. Det har varit ömt. Inte helt enkelt ta promenader med hundarna då det tagit emot där dom dragit och slitit. Men det har blivit bättre eftersom såklart. Nu kliar det mest. Där ett tag var det ordentligt rött,  svårt veta om det var infektion på g eller om det bara var av tejpen. Nu är det lite gulgrönt, så det var ingen infektion i alla fall.  Ett normalt blåmärke efter ett sådant ingrepp. Ett litet jack som jag tejpat. Denna gång fick jag blåsor även av den bruna hudvänliga tejpen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar